Syfte: Vilken av sjöarna är surast? Vilken av sjöarna är minst sur?

Hypotes: Droppa i NaOH för att få reda på vilken av sjöarna som är surast och vilken av sjöarna som är minst sur. Alla 3 sjövatten är inte lika sura och därför så kommer det krävas olika många droppar NaOH. I vilken av sjöarna krävs det mest droppar?

Material:

·      Sjövatten från 3 olika sjöar (20 ml)(A,B,C)

·      BTB

·      NaOH (basisk lösning)

·      Förkläde

·      Skyddsglasögon

·      Glasstav

·      Bägare (100 ml)

·      Pipett

·      Mätglas (25 ml)

Metod:

·      Ta på dig ditt fökläde och dina skyddsglasögon.

·      Ta ditt mätglas och använd pipetten för att fylla mätglaset med exakt 20 ml sjövatten A.

·      Häll sedan över dessa 20 ml sjövatten till bägaren.

·      Droppa i 3-4 droppar BTB i bägaren och rör om lite med glasstaven så du får en gul färg på sjövattnet.

·      Ta fram ditt NaOH (basiska lösningen), droppa i droppe efter droppe i bägaren tills sjövattnet ändrar färg. OBS Kom ihåg att räkna dropparna.

·      Diska materialet.

·      Upprepa denna process med sjövattnet B,C.

Säkerhet: Var noga med att ta på dig förkläde och skyddsglasögon och tvätta händerna efter du är klar med exprimentet för NaOH är frätande och om du får det i ögonen så kan du få permanenta ögonskader!

Felkällor: NaOH blandas här på skolan och det är många som använt det innan. Så om det har blivit nått fel när det blandas så kan det påverka exprimentet. När många har använt ämnet innan så kan det tillsats något annat ämne och det kan även påverka exprimentet. En till felkälla är om man glömmer att diska materialen så man får mer.

A 6

B 11

C  4

Resultat: Sjö B var surast och sjö C var minst surt.

Sjövatten A	Sjövatten B	Sjövatten C
5 droppar BTB	5 droppar BTB	5 droppar BTB
6 droppar NaOH	11 droppar NaOH	4 droppar NaOH

Slutsats:

I sjö A behövde 6 droppar NaOH för att sjövattnet skulle bli basiskt.

I sjö B behövde jag 11 droppar NaOH för att sjövattnet skulle bli basiskt.

I sjö C behövde jag 4 droppar NaOH för att sjövattnet skulle bli basiskt.

Detta betyder att sjö B var surast eftersom jag fick droppa i 11 droppar av NaOH för att sjövattnet skulle bli basiskt. Sjö C var den minst sura eftersom jag bara behövde droppa i 4 droppar NaOH för att sjövattnet skulle bli basiskt. Sjö B innehöll mest vätejoner och därför var surast. Sjö C innehöll minst vätejoner och därför var mest basisk.

Ja min hypotes stämde eftersom jag fick droppa mer eller mindre NaOH i de olika sjöarna.

Neutralisation används när man vill ta reda på hur surt eller basiskt någon slags lösning som t ex sjövatten. Om sjövattnet är för surt så ska man inte fiska i sjön för fiskarna har troligtvis påverkats av de låga pH-värdet.

Om man vet att en sjö är för sur så brukar vi i Sverige tillsätta OH^- joner (kalk) i sjöarna för att neutralisera sjön.

Om jag hade gjort om exprimentet en eller två gånger till så hade jag såklart fått ett mycket tydligare resultat och även ett mer trovärdigt resultat. Jag hade kunnat fråga dom andra som också gjorde samma expriment och fråga vad dom vick för resultat.

Jag hade kunnat förbättra mitt expriment genom att droppa i några fler droppar av BTB för att få en mycket tydligare färg på vattnet.